Ramlande bokstavligt talat in i min gamla chef psykologiprofessorn/kaféägarinnan utanför Mässan. Älskade henne så himla mycket, hon var min egen terapeut och extramamma. Hon ba "tjena! hur är det? nu ska jag in och på seminarium".

Det var som på den gamla goda tiden. Först göra mackor på löpande band och slava disk och tokspringa runt och sen slänga av sig förklädet och ba "tjena hej, nu sticker jag och föreläser på universitetet".

Efter fem omkopplingar:

CSN: Nä. Det är registrerat här att du fått studiestöd för hela oktober månad. De pengar vi fick av dig är noterat som en "frivillig återbetalning av ditt totala lån".
Jag: Vaddå "frivillig återbetalning av mitt totala lån"? Jag betalade ju med det inbetalningskort ni skickade till mig. Det som jag fick för att återbetala studiestödet för halva oktober.
CSN: Jaha. Varför betalade du 3900 kronor då, när du egentligen bara skulle betala 1950 kronor?
Jag: För att det stod det på inbetalningskortet! Men hörru, kan ni skicka tillbaka de här pengarna till mig då? För till försäkringskassan har ni sagt att jag fått studiestöd för oktober månad så de säger att jag inte får något aktivitetsstöd av den anledningen. Och då kan jag lika gärna ta tillbaka pengarna av er.
CSN: Nä, din "frivilliga återbetalning" kan vi inte skicka tillbaka bara sådär.
Jag: ?
CSN: Ja, asså din inbetalning är registrerad som en återbetalning av ditt lån och inte ditt studiestöd. Så hos oss står det att du redan fått stöd för oktober. Och du kan ju inte bli berättigad till mer studiestöd bara sådär.
Jag: Men jag skickade ju tillbaka mitt studiestöd för oktober till er! Jag har alltså fått exakt noll kronor i studiestöd för oktober.
CSN: Nä, inte enligt våra noteringar. Och det beslutet är redan taget nu, så det går inte att ändra på. Du kan möjligtvis överklaga det...
Jag: Då överklagar jag nu!
CSN: Så funkar det inte. Men du kan skriva ett brev till oss och begära att du ska få tillbaka 1950 kronor, alltså ditt studiestöd för halva oktober. Det är du faktiskt berättigad till iom att du påbörjade din praktik först den 12 oktober.
Jag: Men du sa ju nyss att jag redan fått för hela oktober och omöjligt kunde få mer studiestöd?
CSN:...
CSN: Hmpf, nej nu känner jag att vi inte kommer någon vart här. Vill du överklaga ditt beslut får du skicka in ett skriftligt brev till oss. Tack, det var allt. Hejdå.

Såhär har det sett ut på min sida i säkert ett halvår. *glad pandaemma*

Att högt och tydligt säga till mig och den andra praktikanten "vi måste vara mer strategiska när vi sätter oss vi lunchbordet. Om jag hör ett ord till om foglossning måste jag nog ta livet av mig" gjorde att jag fattade att det här, det kommer att bli min partner in crime på det här bygget.

Är sjukt trött. Orkar inte skriva något smart, gör en enkät istället.

Du heter? Emma

Smeknamn? Har nog inga. Varför har jag inga? Får göra som George och lansera ett eget.

Låt som när du är ledsen sörjer till? Har kommit ifrån det där lite. Gråter mest i diskhon eller duschen nu. Men i min ungdom grät jag mig tom till Radioheads "Black star".

Vad tror folk om dig? Åh gud, vet inte. Ibland säkert att jag har bra självförtroende, men oj vad de har fel i så fall. Sen är det nog många som misstar blyghet för dryghet.

Stämmer det? När det gäller vissa saker har jag väldigt bra självförtroende. Mitt lokalsinne är till exempel extraordinärt bra och så tycker jag rätt ofta att jag är hyfsat smart.

Vad får du oftast komplimanger för? Mina kläder tror jag. Och det är väl för att det är en enkel grej att komplimanga för, för så himlarns fantastiska är de inte. Ofta tolkar jag det dessutom som att jag då i vanliga fall har fula kläder *sorglig*. Mina medladies, däremot, brukar ge mig komplimanger för mina skills och de suger jag åt mig som en svamp av. Ni är freakin fantastiska!

Vad säger du för att imponera på någon? Så himla olika. Idag bondade jag lite med en reklamare om uselheten i våra varsinna Electra-cyklar. För att verka rolig sa jag att jag brukar ställa den random på stan så att någon annan får ta beslutet åt mig att jag behöver skaffa en ny cykel. Den slacker-impningen gick verkligen INTE hem.

Hur imponerar man på dig? Genom att vara skarp och jäkligt roligt eller överraskande grym på något. Allt ifrån att kunna citera låttexter till att svetsa.

Brukar du skratta för dig själv? Ja, fast väldigt sällan. Mitt skratt trivs absolut bäst i sällskap med andras.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? "Bio på fredag klockan nio bokat!"

Var bor du? I Mölndal.

Trivs du där? Jadå, det är på rätt sida älven och jag dör inte av ångest av omgivningarna. Plus att jag känner mig trygg här dygnet runt, det är värt allt. 

Äger du några Converse? Ett par svarta, ett par kamouflage, ett par gröna och ett par vit/gröna. Använder inga av dem.

Brukar du bli för full? Nä, gillar inte det. Är nog rätt så bra på att känna när det är stopp.

Är du allergisk i mot något? Är så kallat överkänslig mot ull, c-vitamin och parfym. Det kliar och jag får utslag av dem, men sväller inte upp och får andnöd eller något. Och inget av dem hindrar mig i min vardag.

Har du haft sex idag? Nä.

Nästa mål i ditt liv? Skaffa mig ett betalt jobb. Är väl halvvägs där nu och känner att det bara kan gå uppåt framåt.

Hur svarar du i mobilen? Hej, det är Emma. Sjukt tråkigt.

Vem ringde du senast? Sara. Hon ville ha tips på utgångsställen en lillördag i Göteborg, men det mest attraktiva förslaget var quiz med Ingvar Oldsberg och hon tyckte att det verkade jobbigt att behöva översätta hans Göteborgsvitsar för amerikanskan.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen? Att mat på L'Assassino verkade mer lockande.

Antal timmar sömn inatt? Sex och en halv. Sen bio igår och tidig morgon idag. Känner att jag lider av konstant sömnbrist.

Sov du ensam? Nej, oh nej.

Brukar du komma i tid? Jag, oftast kommer jag lite för tidigt till och med.

När mår du bra? När jag har lagom mycket utmanande och roliga grejer att göra. Hos vänner med vin och förväntningar. När som helst med Henrik, till och med storhandling blir trivsamt i hans sällskap.

När blev du fotad senast? När jag cyklade utanför huset. Det blev en fin liten bildserie.

Hur känner du dig nu? Varm, trött och lite uttråkad. Sugen på något gott att äta, men orkar inte laga till något.

Vanligaste färg på dina kläder? Svart, helt utan konkurrens.

Vad tycker du om fötter? Bland det äckligaste som finns. Hatar även mina egna.

Vad saknar du? Egentligen inte så himla mycket. Men ibland saknar jag lite jävlaranamma och driv. Hade det innan, men det har liksom fadeat bort.

Hade du en bra kväll igår? Absolut! Ett glas vitt med goda vänner, bra fransk film på Saras festival och sen skjuts med bil hem.

Favoritdryck på morgonen? Kaffe. Fast har gått över till te nu, försöker spara kaffestunden till senare när jag verkligen behöver den.

Rakar du benen? Någon gång i månaden.

När brukar du oftast gå och lägga dig? Antingen vid elva eller tre eller mitt emellan där. Aldrig innan elva, kan inte förmå mig till det.

Är du blyg? Ja, i vissa sammanhang är jag väldigt blyg. Men jag har inga problem med att prata inför folk och sånt som en kanske förknippar med blyghet. Just nu försöker jag skaffa mod till att chitchatta på fikastunden.

Sysslar du med någon idrott? Inte längre, men jag lever litegranna på mina tidigare idrottsår. Inbillar mig till exempel att jag har en grundkondition sedan träna-fem-dagar-i-veckan-tiden. Ignorerar att tio år plus som nikotinist kan ha påverkat denna.

Vill du hellre ha mail än brev? Nä, får tonvis med mail. Hela mitt arbetsliv har varit mail, hela min fritid är mail. Brev däremot, det får jag nästan aldrig.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej, kärlek är att dela vardag ihop och älska varje stund av det.

Har du spytt offentligt? Alltså jag har ju spytt på offentliga lokaler men jag tror aldrig att någon har fått se det.

Är du nöjd med ditt liv? Ja, mer än! Det är bara några yttepyttegrejer som behöver fixas till så kommer det att blir helt perfekt.

Är du bortskämd? Ja, fast jag har aldrig varit en sån som fått precis allt serverat. Visst, jag är enda barnet till föräldrar som har haft bra löner och som bryr sig och stått bakom, men jag har fått jobba för mina pengar och kämpat mina egna kamper.

Vad gör du i morgon? Då ska jag ta igen plugg och stryka och lägga in tvätten som hängt där sen i lördags. Har fått ledigt från praktiken, vilket faktiskt kom väldigt lägligt.

Vad är det värsta du vet? Så himla mycket. Men alltså det allra allra värsta är såklart världens alla jävla orättvisor. Som att jag ligger här och klagar över att det är kallt när folk sover i trappuppgångar hela vintern.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Inte så himla mycket. Men några hundralappar på mat, dryck och snus är väl standard. "Shoppar" bara om det är något jag verkligen behöver, som typ en vinterjacka.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Robyn, Marit och om jag måste välja en bloggare - Hanna Fridén.

Vad längtar du till? Den där känslan av att jag har ordning på allt. Jag längtar så inihelvete efter den.

Har du bra vänner och äkta vänskap? Jag har världens absolut bästa vänner.

Vad använder du för shampoo? Loreals toklila för alla oss silvershampooberoende.

Vad är det finaste du fått? Ett eget fanzine med tillhörande blandband som skulle lyssnas på samtidigt som en läste, i sann Pogo pedagog-anda. Ett Blur-omslag på mitt köksbord. En överraskningsfest fastän jag hade kuggat uppkörningen. Plus en när jag fyllde år.

Hur gammal är du? 29

Du samlar på? Lite halvengagerat på porslin.

Gröna eller röda äppeln? Rosa! Pink lady är äpplet av äpplen.

Vem ringer du när du är arg/ledsen? Henrik eller Sara.

Gillar du golf? Oh nej. Fast spelar en pliktskyldig runda per år med föräldrarna.

Vilken tid gick du upp idag? 7.00

Har du sovit i din egna säng inatt? Ja.

Har du strumpor på dig nu? Ja.

Är det okej att gråta? Amen såklart. men jag är lite trött på att göra det. Är också lite trött på att vara rädd, ledsen, arg och besviken.

När grät du senast? I lördags. Var helt utom mig.

Vad skulle du göra om du vann en miljon? Sätta mig på första bästa plan till New York. Det som blir kvar sen köper jag nog en skruttig bil för och betalar av csn-lånen med. En miljon räcker ändå inte till en lägenhet.

Bär du glasögon eller linser? Båda.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Kanske det mest oviktiga som finns. Däremot skulle jag ju ta emot såna om det gavs mig.

När går du upp ur sängen en helgmorgon? Nio-tioish beroende på aktivitet kvällen innan och när Henrik tröttnat på att jag sover bort dagen.

Vill du gifta dig? Ibland tänker jag att det vore kul, men oftast tänker jag att det är en rätt absurd grej. Antar att det vore viktigare om det var så att samhället inte tillät att en gjorde det.

Vill du ha barn? Ja, någon gång så.

Solar du ofta? Nä, förutom några timmar på sommaren. Det är fult att va brun, en blir rynkig i förtid och får hudcancer. Ser inga fördelar med det.

Är du bra på att laga mat? Ja, för att vara en sån som tycker att det astråkigt att laga mat så är jag nog rätt hyfsad. Gårdagen femrätters som jag slängde ihop blev till exempel rätt god.

Är du flygrädd? Ja, men det har inte hindrat mig än så länge. Älskar att resa och gillar hela upplevelsen med att åka till flygplatsen mitt i natten, släpa bagage, checka in och få mat i små lådor.

Hur vig är du? Helt okej. Vigare nu när jag inte tränar så mycket. Musklerna är verkligen i total avslappning.

Är du musikalisk? Kan noter, har taktkänsla och kan spela några få instrument, men skulle för mitt liv inte kunna skapa egen musik eller för den delen sjunga.

Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten, är aldrig aldrig sugen på något annat då.

Tror du på ett liv efter döden? Nej.

Tycker du om sushi? Kanske älskar det. Det starka med det sura med algerna. Perfekt mat.

Vad äter du helst när du ser på film? Popcorn.

Bor dina föräldrar tillsammans? Ja, fast liksom åtskiljda ändå.

Har du tandläkarskräck? Nej, och tur är väl det så ofta som jag springer där.

Har du någon gång gråtit dej till sömns? Inte så ofta som en skulle kunna tro.

Biter du på naglarna? Nej

HEJ KONSUMENT: POTENTIAL

Bästa promenad: Den med förväntan i kroppen. Älskar att promenera TILL saker, är lite mer tveksam till promenad för promenadens skull.

Favoritgata: Vasagatan, även om jag inte frekventerar den lika ofta som en viss långgata. Men träden och husen på Vasagatan känns hemma.

Äter lyxmiddag på: I Göteborg har Hagabion ingen konkurrens, men om jag hade varit i New York nu hade jag sprintat ner till Gobo och ätit sizzling chicken cutlets.

Bästa mikromaten: Gårdagens rester/popcorn.

Favoritförort: Fredriksdal, cuz it's my hood.

Fikar gärna på: Hagabion och alla ställen med hyggligt bryggkaffe. Har druckit för många espresso i mitt kafébiträdesliv, nu vill jag bara ha bryggkaffe.

Bästa bar: Alla hak på andra lång för billiga ölen. Men gillar även di dära runt Magasinsgatan, även om vi aldrig går dit.

Bästa drink: Mojito. Har även börjat uppskatta Tom Collins. Jag kanske är hundra år gammal.

Bästa brunchen: Saras hemmagjorda bagels och pannkakor i brist på S'nice.

Bästa kaffet: Får väl erkänna att Bar Centro har gott kaffe. Plus roligt att inta det på gatan, känns oerhört kontinentaaalt.

Här bjuder jag på middag: Hemma hos mig.

Senaste Stockholmsupptäckt: Kom på att det finns en bra sak med Stockholm - folk som ska gå på tunnelbanan väntar snällt tills alla har gått av innan de går på vagnen. I Göteborg är man glad om man överhuvudtaget kan knöla sig av bussen.

Senaste teaterföreställning: Mitt namn är Rachel Corrie på Stadsteatern för två år sedan kanske. Ska se Vi är hundra med Hannahpannah nästa helg dock. Det blir mitt andra teaterbesök som vuxen/ej-tvingad-skolungdom.

En bra gå bort-present: Vin/choklad/gott humör.

Favoritlyxartikel: Make up store-rouge i färgen Lush. Det enda dyra sminket jag MÅSTE ha.

Läser just nu: Välkommen till paradiset av Jennie Dielemans. Fick svälja tungan lite när de började prata om sina Thailandssemestrar på lunchen på nya praktiken.

Läser helst: Reportageböcker, reportagetidningar och bra chick lit á la Curtis Sittenfeld.

Favoritråvara: Tofu, pepparrot, fänkål, grönkål, stark sås.

Favoritskor: Svarta tygskor.

Favoritmärke: Tänker ofta på hur fint det vore att ha Whyredspons. Då skulle jag se ut såhär mest hela tiden (observera vilka rockstars som sitter där på front row).

Favoritfärg: Svart, grått, turkost, orange.

Klädkonto per månad: Mindre än en hundring på strumpbyxor just nu.

Dricksprocent: En krona på trettio kronor.

Mest överskattade affär: Saronkyrkans second, har verkligen aldrig hittat något där. Smyrnakyrkan i Frihamnen däremot, de verkar veta vad de sysslar med så att säga.

Sämsta köp: Finns så många. Men typ - allt senapsgult, crazy-åttiotaligt och superkort som jag inte vågar använda.

Det dyraste jag har köpt: Min dator.

Favoritprodukt på Systemet: Dunavar Pinot Gris

Motionerar: Cyklar och går mycket, lite Friskis-pass när jag orkar/har lust.

Favoritprodukt på Apoteket: Allt som innehåller Ranitidinhydroklorid = Inside, Rani-Q, Ranitidin Hexal, Ranitidin Sandoz, Zantac.

Lyssnar på: P3 och Spotify.

Senast gnolade: Chris Browns Forever (slå mig inte oops, jag menade att han vill jag ju inte nynna på av känd anledning så var inte elaka för jag hade en väldigt bra anledning).

Senaste fyndet: Traderat Vinetaskålar.

I dvd:n/datorn: Seinfeld/youtube.

Användbar pryl: Cykelkorgen från Isakssons i Gamleby.

Mode jag aldrig vill se igen: Boot cut.

Bästa huvudbonaden: Luva.

Favoritaccessoar: Örhängen.

Bästa transportmedel: Cykel.

Återvinner: Allt utom porslin, kan inte få in i mitt huvud var i plast/metall/glas/papp det ska hamna.

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Läser eller tjuvlyssnar.

Jag förvånar mig själv genom att INTE tokpeppa på att Death cab for cutie gör låten till New Moon. För exakt sex år sedan åkte jag över halva jordklotet för att se di dära gossarna och väntade utanför Bowery Ballroom i flera timmar (med livmoderavlossning, don´t ask) och kom in precis till tonerna av Translanticism och satt/låg på balkongen under hela spelningen och nu ba "jaha, de gör låt till den filmen jag kanske mest vill se av alla".

Fattar det inte. Men det kan bero på att förra skivan var astråkig. Filmen däremot, verkar bli en jäkla gråtfest.

Förra veckan ägnade jag mig åt ett eget, privat ickesocialt experiment. Det var inte så genomtänkt från början utan hände mest av sig själv. Henrik jobbade kvällsskift plus repade till sena natten både fredag och lördag och jag kände mig sliten efter en stissig helg av bokmässande. Resultatet blev att  jag umgicks mig själv och mig själv allena varje dag och varje kväll hela veckan (okej på torsdagen var jag både på Publik och Svanen och i lördags tvingade jag hit Sara för att hålla mig sällskap när höll på att gå sönder av saknad efter henne och mänsklig kontakt och uttråkan och bitterhet). Det var var utan tvekan bland det jobbigaste jag utsatt mig för på länge, men såhär i efterhand var det nog väldans nyttigt. Jag har nämligen alltid fått  panik av att göra saker ensam. Det har gällt alltifrån att vara hemma en kväll med bara mig själv som sällskap till att göra mer utmanande saker som att i godan ro sitta ensam på ett kafé. Jag blir efter en timme bindgalen av rastlöshet, börjar gråta och går runt i cirklar. Det enda som har hjälpt när jag varit hemma, har varit att sitta vid datorn eller tv:n eller båda, vilket bara ger mig mer ångest för att det är inte så att jag får något gjort när jag sitter där.

Men nu när jag klarat en hel vecka av ensamhet känns det faktiskt lite bättre, som en lättare känsla i kroppen. Nackdelen är väl att jag blivit en tråkigare person än vanligt, för det här inlägget är ju lika kul som Blondinbella. Bättring snart, lovar. Pöss.

För ett par veckor sedan installerade jag det hära Google analytics på bloggen. Jag hade försökt tidigare och misslyckats så jag drog då slutsatsen att blogg.se var skräp även på detta område, men se, andra gången har det ju funkat. Loggade in för första gången idag för att kolla läget och jävlar i min låda vilken fantastisk statistik jag hittade. Det jag älskar allra mest är sökorden som folk ramlar in på bloggen på. Alla lär ha blivit rejält besvikna, men jag, jag är helt överlycklig. Som mitt liv i miniatyr.

1. kolla kolla frisör
2. "young americans" +dvd
3. befinna sig i limbo
4. bli bompa
5. bompa lore
6. bompa lore italian
7. dante alighieri contrapasso
8. den gudomliga komedin andra krets
9. den gudomliga komedin vestibulen
10. fyllefester bilder

Hur mycket kommer ni att gilla om jag söker det här jobbet då? Tänker att "förändra inifrån" skulle kunna bli min motivation. Eh.

R5 Productions i mitt hjärta.

Letar efter bilder som skulle kunna duga som presentationsbild till Ladyfests nya hemsida. Hittar inga, men inser att 90 procent av alla bilder jag tar är egopics. Så i brist på bättre idéer och självbevarelsedrift lägger jag upp dem här nu. Så himla himla intressant för er.

Jag blir så frustrerad över att jag inte klarar av att skriva ett endaste blogginlägg som jag är riktigt nöjd med. De flesta saknar helt innehåll, är dåligt skrivna och inte minst, saknar både finess och skärpa. Allt det jag uppskattar hos andra skribenter men så förtvivlat inte kan krama ur mig själv. Tråkiga är de också, riktigt supertråkiga.

Det är nog därför jag tänkte att jag skulle gå den här webbkursen. Att jag genom den skulle hitta mitt språk eller min kärna på något sätt. Det som jag en gång älskade med att skriva, men som försvann i allt tumult och alla tråkigheter. Jag startade ju till exempel den här bloggen som ett sätt att bota skrivkramp när jag gick över till att vara kulturredaktör, vilket var det jag ville mest av allt, men bara resulterade i att jag inte kunde få ur mig en vettig mening. Och lite räddning har bloggen varit. Jag är inte rädd för att skriva här även om det är dåligt eller poänglöst, och jag är inte rädd för mina läsare för ni är så himla snälla allihopa. Det är väl iofs inte bara bra att känna sig helt trygg. Ofta skiter jag fullständigt i att korrläsa och bara skickar ut skiten till er utan att tänka. Lite skräck inför hårda recensenter skulle nog göra mig gott ibland och på något sätt tvinga ur mig det bästa av det bästa.

Och kursen har väl båda delarna. Trygghet i att det är meningen att jag ska vara nybörjare, men samtidigt skräcken inför att bli läst av trettio kritiska personer plus lärare. Men jag vet inte om kursen än så länge haft den förlösande effekt jag är ute efter. Jag fortsätter till exempel med mitt uppskjutarbeteende och har väntat tills idag med att ordentligt sätta mig in i uppgiften som vi snart har haft två veckor på oss att göra. Usel strategi för både mitt självförtroende och min ångest. Och jag har, som jag precis skrivit, inte lyckats få ihop något som kan räknas som en briljant text ens i min bok.

Så himla hopplöst är det. Vill tillbaka in i min comfort zone.

Visst har frågan gnagt i er ett tag nu. "Hur går det med Emmas webbkurs egentligen?" går ni runt och tänker. Kan knappt sova, men vill inte vara sådär pushiga att ni är på mig och frågar hela tiden.

Jag ska stilla er oro med att det faktiskt går finemang. Än så länge har jag mest tänkt och läst lite. Själva textproduktionen däremot, går lite segare. Har skrivit ett antal osammanhängande stycken på texten som ska vara inne senast söndag.

Men det allra bästa är att jag klurat ut den, i sin kontext, mest briljanta storyn. Nämligen att ta med min fiktive sjöman till Liseberg imorgon för att kolla på Håkan och kanske ta en tur i Evert Taube-land. Behöver lite bilder till detta, så sitter du inne på någon äldre herre som kan tänkas ställa upp får du gärna höra av dig.